en dag kvar på 2011 jag undrar vad 2012 har i beredskap ? bring it on !!!!
att reflektera tillbaka på året skulle ta alldeles för lång tid men det har varit upp och ner och fram och tillbaka
både positivt och negativt !!
jag behåller det mesta för mig själv men nu när julen är över och julklapparna utdelade och några ej uppackade ännu :) varför är det alltid så ??det här med nyårslöften !? ja vad ska man säga ,det känns som om dom alltid spricker och man lovar samma sak varje år ....
2012 ska jag ta för mig :) av allt jag ska vara jag och inte ta skit från någon , låter det bra ?
det tycker jag inget mer av att vara en nickedocka som alltid säger ja och aldrig ställer krav, nu är det min tur och om inte det passar , up yours !!!!
jag är jäkligt bra på att anpassa mig till vad andra vill och det kan bli tröttsamt ibland , jag vet att det bara är jag själv som kan göra något åt det och det är precis det jag tänker göra är det min tur att få säga min åsikt och göra min röst hörd ? bara för att jag inte alltid säger vad jag ´vill betyder inte det att alla andra alltid har rätt!! eller ?
så 2012 kommer jag höja rösten och ha en åsikt när jag känner för det !
så happy freaking new years !!! 
:) gott nýtt !! 

jag vill skrika och slå sönder något !!!!!!!
känner en hopplöshet som jag inte kan beskriva..
jag har en vänn som inte längre vet vem jag är eller han kan rättare sagt inte förmedla om han vet eller inte...
för ett antal år sedan var han i en bilolycka som kunde tagit hans liv men han lever men han är inte sig själv och det gör sönder mitt hjärta.
jag kan inte ens tänka på hur illa detta gjort hans familj och jag önskar att jag kunde göra det ogjort för hans skull, men verkligheten ser inte ut så !!
idag var jag på bio med min dotter och där var han , jag tror att han gillade bion det lät så.
detta är en person som funnits i mitt liv sedan jag var 13 år gammal och jag var så kär i honom , jag älskade honom villkorslöst , han var min bästa vänn i så många år, min dagliga puss :) leverades varje dag :) vi pratade om allt vi skrattade och grät tillsammans.
vi bråkade och blev vänner, vi hade våra hemligheter som var bara våra, han fick mig att skratta,
vi åkte moped vi åkte i hans gräsliga pippigula bil , vi levde i en lycklig bubbla som var våran :)
vi hade turbulenta stunder , men dom var våra:)
han gjorde och sa mycket dummt men det var av kärlek och svartsjuka, kanske inte alltid något man ursäktar men jag gjorde det för jag visste att han skulle aldrig medvetet såra mig.
den dagen som olyckan var hade vi tjafsat om nått meningslöst som vi skulle löst men vi hann inte.
jag bröt ihop och kommer aldrig att plocka ihop mig helt igen , han var min bästa vänn och han tog oss med sig och gömde det inom sig, på något sätt hoppas jag att han skrattar inombords för vi hade mycket att skratta åt.
jag har otroligt dåligt samvete för att jag inte träffar honom oftare men jag gråter varje gång jag går därifrån, man ska acceptera nuet sägs det men hur fan ska man acceptera att världen underbaraste människa inte är sig själv utan sig själv i ett annat skal ?????? egoistiskt jag vet men jag kan inte hjälpa att jag är arg jag är skitförbannad rent ut sagt!!!  jag är arg för hans underbara familjs skull jag är arg för att dom ska ha och mår dåligt , hur fan ska man acceptera ??????
jag älskar honom fortfarande han har en del av mitt hjärta som jag inte vill ha tillbaka för det är hans del ,
kommer aldrig sluta hoppas att han en dag ska bryta sig ut och bli han igen ...
jag saknar dig av hela mitt hjärta !!!!!!!!!
daglig puss i ur och skur ♥