sitter och lyssnar på ms Janis Joplin och om man inte börjar fundera tillbaka på allt möjligt och får någon slags reflektion över minnen och sitt liv när man lyssnar på henne så vet jag inte vad jag ska säga!
smärtan och ärligheten i hennes texter och sättet att förmedla sin musik den är otrolig, i love her....

att stå vid ett vägskäl i sitt liv och inte veta vad som skall hända kan vara skrämmande och underbart på samma gång , just nu är det mycket som rör sig i mitt huvud och jag bara hänger på för ska jag vara ärlig har jag ingen kontroll över min hjärna eller hjärta just nu det styr sig själv och allt jag kan göra är att hänga på och gilla läget,
vem fan vet vad utgången blir, får väll se......