.... ilskan i mig kokar över att veta att min vän sitter och är olycklig pga av att kärleken i hans liv inte har såpass mycke stake i sig att betee sig som en normal människa
hur kan man på fegaste maneer göra slut på telefon ??????
hur kan man bryta nått som borde vara så heligt ?
 att bära en ring på sitt finger och faktiskt vara medvetten om innebörden av att ta på sig den att veta att man tagit på sig den med förhoppningen om den kanske så smöriga meningen förevigt tillsammans...
men även om det är lite smörigt och kanske innefattar för många romantisk goja så gör det inte det mindre sant!
jag kan inte förstå hur man tänker som person som partner som en del av någon annan när man medvettet sårar så hårt men inte så mycke som gnutta av ödmjukhet eller åtminstonde att ge en chans till frågor och få svar ,
som vän känner man sig otroligt maktlös och förtvivlad när man vill kunna hjälpa och på något sätt ta bort smärtan man så tydligt hör i rösten.
Jag är så arg så otroligt förbannad och för tillfället lite hatisk mot denna person som har förmågan att såra så djupt, skämms på dig och kom ihår
..what goes around comes around...
någon dag kommer det tillbaka till dig och biter dig i arslet så hårt att du aldrig kommer över det...
karma is a bitch !!!!!